Jag klarade det men det var svårt. Jag var tvungen att kämpa varje dag och aldrig ge upp. Det lönade sig till slut att aldrig sluta kämpa. Från den första skoldagen tills nu har jag fått kämpa så hårt för att klara av allting och jag var nära flera gånger att bara ge upp. Att bara ge upp och sluta kämpa skulle aldrig varit bra. Det insåg jag nu men jag skulle aldrig ha insett det då. Är så glad för att jag fortfarande står kvar på mina ben och att jag lever även när det är mörkt så finns jag. Är så glad att jag fick en ny start i livet och att jag började gymnasiet även fast det har skapat mycket problem på vägen så är jag oerhört glad för att jag träffade Elina och Erika. Jag vet att det inte är slut en men jag har kommit en bit på väg och jag hoppas att nästa år blir ett bra år. Med en bra början så tror jag att det kommer att bli bra och allting kommer att lösa sig. För jag har lärt mig att även i mörka dagar och allt nästan känns hopplöst få finns dem som betyder något för dig alltid där. Dem finns även fast det inte alltid känns så och dem hjälper dig upp när du har ramlat ner. Dem tar dig upp på benen och säger GE ALDRIG UPP, för hur mycket motgångar du en har så finns det även framgångar och allting löser sig till slut. Det har jag lärt mig av en person som betyder allt för mig. Tack mina underbara vänner för att ni finns hos mig <3<3<3<3<3<3

 Sofijah - ge aldrig upp